Diakon – en livsutbildning

Vilka val vi gör längs livets väg får betydelse för hela vårt liv, inklusive vårt yrkesval. För Elizabeth Erlandsson var vägen till diakonyrket inte spikrak utan en livsutbildning. Elizabeth kommer från Vårgårda och bor nu på en gård i Skogsbygden. Hon är uppvuxen i en kristen familj och från början var den kristna tron självklar men det kom en period då hon fick jobba med att hitta sin egen tro.

Elizabeth Erlandsson hittade hem som diakon. Foto: Nelly Erlandsson

Det gällde även att hitta sin plats i kyrkan, vilket inte var lika lätt. Efter många år hittade Elizabeth dock sin plats, Svenska kyrkan, där är hon kvar och idag arbetar som diakon i Vårgårda pastorat. När det gäller livsinriktning och vad hon skulle göra med sitt liv säger Elizabeth själv att hon har famlat sig fram och under många år känt att hon varit på väg någonstans, men inte vetat vart. Efter gymnasiet arbetade hon först som undersköterska för att sedan jobba som ungdomsledare i ett par församlingar. Det var år som både var roliga samtidigt som de bjöd på stora utmaningar, vilket ledde till att hon valde att göra annat.

Längtan fanns kvar att jobba inom kyrkan men frågan var hur. Elizabeth har alltid känt att det är samtalet med människor som har tilltalat henne, vilket gjorde att diakontanken började gro. 2007 sökte hon till socialpedagog med en tanke om att senare kunna läsa vidare till diakon. Efter utbildningen arbetade Elizabeth på ett familjebehandlingshem och tog kontakt med Skara Stift för att fråga vad som krävs för att kunna arbeta som diakon. Svaret hon fick gjorde att det kändes som om dörren var stängd och hon släppte tanken på diakonyrket helt.

Efter att Elizabeth gått in i väggen och fått ett nödvändigt tvärstopp började hon nysta i sitt liv och hela sin livsvandring. Med hjälp av en samtalsterapeut fick hon formulera sina tankar och det hon gått igenom för att kunna gå framåt. En annan sak som hjälpte Elizabeth att bli den hon är idag, är att hon började dansa i God Moves. För Elizabeth betydde dansen mer än att bara dansa, det var en livsförändring. Av arbetsförmedlingen fick Elizabeth hjälp att få praktik och då kom plötsligt diakon-tankarna tillbaka. Elizabeth pratar om att Gud har varit med hela vägen och lett henne steg för steg, i minsta detalj.

Att bli diakon är en process som inleds med ansökan till stiftet och därefter kurser och praktikperioder innan en antagningskonferens för att till sist få ett ja av biskopen. Elizabeth hade ingen plan B utan tänkte att får hon ett nej av biskopen får hon gå vidare och tänka om, men skulle hon få ett ja fanns det ändå ett val, antingen att bli diakon eller att arbeta med något annat. Men när hon väl fick sitt ja då kunde hon inte tänka sig något annat. Hon trivs med diakonyrket som är ett arbete där hon har användning av alla sina livserfarenheter.

Det här är Elizabeths livsväg, hennes val och väg till arbetet som diakon. Det är inte alla som ska gå den här vägen utan Gud har en väg för oss allihop som är personlig, precis som hans omsorg om dig är personlig.

Lisa Thunberg

Rebecka Appelfeldt