Partiledarutfrågningarna i Vårgårda 2022
Vårgårdabygdens Equmeniakyrkor, som sedan 2010 har arrangerat partiledarutfrågningar inför riksdagsvalet, välkomnar nu för fjärde gången partiledarna för Sveriges Riksdagspartier till Vårgårda och Tångahallen 10 – 28 augusti.
Detta är en tradition som började 1968 och startades av evangelist John Hedlund. Att bjuda in partiledare till ett väckelsetält var ett nytt och djärvt grepp men som hållit i över 50 år. Valåret 2010 arrangerades parti-ledarutfrågningen för första gången i Vårgårda med pastor Torsten Åhman som utfrågare. Då fick det också sitt namn, Vårgårda Möte, vilket i år byts till Partiledarutfrågningarna i Vårgårda. Liksom 2014 och 2018 kommer partiledarna att frågas ut av pastor Britta Hermansson. Denna gång med hjälp av biträdande kyrkoledare Joakim Hagerius.
-
På scenen kommer det att finnas en stor kör, solister och musiker som leds av Jenny Martinsson och Madelene Sernestrand. Läs mer om programmet här >>
-
Till denna folkfest är alla välkomna, oavsett livsåskådning och politisk uppfattning. Programmet innehåller, utöver partiledarutfrågningar, även gudstjänster, konserter och olika evenemang för alla åldrar.
-
Equmeniakyrkan kommer också att ha sin kyrkokonferens i Vårgårda. 10-12 augusti i VoteIT och 12-14 augusti i Vårgårda. Läs mer här >>
Intervju med en Projektledare
Fredrik Wigell är en av projektledarna för Partiledarutfrågningarna 2022
För att en sådan här satsning ska fungera krävs ett stort engagemang av många och en planering som startar i god tid. En av projektledarna är Fredrik Wigell, medlem i Equmeniakyrkan Ljurhalla.
Vad gör en projektledare?
Uppgiften är att ansvara för genomförandet av Partiledarutfrågningarna i Vårgårda 2022. Arrangemanget är stort och bedrivs ideellt. För att underlätta arbetet har vi valt att vara två projektledare, Niklas Dalén och jag, som samarbetar och kan bolla idéer. Vi har satt samman en projektledningsgrupp med olika funktionsansvar som plats, upphandling, ekonomi, säkerhet, kommunikation/PR, program och fika. Tillsammans utvecklar och planerar vi för ett fint program i augusti. Drivet och kunskapen i gruppen gör projektledarrollen relativt enkel.
Varför valde du att engagera dig i denna satsning?
Jag tycker det är roligt med projekt och att genomföra arrangemang. Innan och under studier vid högskola/universitet jobbade jag lite inom eventbranchen, vilket öppnade upp intresset för detta. Partiledarutfrågningarna är ett roligt event. Jag tycker det är viktigt när kyrkan öppnar upp för demokratiska värderingar och tydligare bjuder in i en profan miljö. Jag tror att vi som medmänniskor får en starkare sammanhållning och ser nya möjligheter när vi får dela tro, tvivel och vardagsfrågor som de flesta brottas med. Att lyssna till och prata om existentiella frågor och politik i en ”go” välkomnande miljö är ju syftet med arrangemanget.
Varför tror du att partiledarna tackar ja till inbjudan att komma?
Partiledarutfrågningarna i Vårgårda vill ju möta varje partiledare i just ett välkomnande forum, där de får prata till punkt. Dessutom erbjuder vi dryga 2300 platser för sittande publik och det är få sådana tillfällen under valrörelsen. Det är ett imponerande föreningsengagemang som de ska ha en eloge för.
Ska man blanda politik och det kristna budskapet så här?
Varför inte? Politik handlar om viljan att skapa ett välmående samhälle. Jesus Kristus vill sprida Guds kärlek och ge oss vägar att försonas trots olika uppfattningar. Mötet mellan och acceptansen för varandra är avgörande för demokratin. Kristenheten har en viktig uppgift här.
Frikyrkorna och den svenska demokratin
Frikyrkorna, som en del av Folkrörelsesverige på 1800-talet, och det demokratiska genombrottet i Sverige är tätt samman-vävda. 1848 i Vallersvik bildas den första baptistförsamlingen och i den församlingen har alla, män och kvinnor, rika som egendomslösa, en röst var. Det är den första demokratiska sammanslutningen som vi känner till i Sverige. Frikyrkorna var alltså först på plats och skapar demokratin underifrån med impulser från demokrati-rörelser i Tyskland och USA. De stora sociala proteströrelserna, som krävde jämlikhet och människors lika värde har ofta varit religiösa t ex motstånd mot slaveriet och kvinnorörelser. Frikyrkorna ville ha demokratiska rättigheter, vara med och forma den moderna människan som läser själv, bildar sig en uppfattning och fattar egna beslut. Det bygger på idén om frihet och det fria valet. Folkrörelserna blir också en slags medborgarskola för de politiskt aktiva som ska vara med och forma ett demokratiskt och solidariskt samhälle.
/Eva-Britt Oscarsson